Elin Aronsen Beis, grundare av foodloopz. Ett b2b-företag som hjälper företag att minska matsvinnet.

Elin Aronsen Beis arbetade tidigare som varumärkesutvecklare och förpackningsansvarig på ett känt livsmedelsföretag. Idag driver hon uppstartsbolaget Foodloopz.

Varför uppstår matsvinn? Under sina år i livsmedelsbranschen lärde sig Elin Aronsen Beis hur mekanismerna för matsvinn fungerar. Idag har hon omsatt sina kunskaper till en företagsidé – Foodloopz.

“Känner du någon som kan ta några ton fryst kyckling. Kvaliteten är prima?”

Frågan kom från en medarbetare. De hade inte plats på lagret så problemet var rent logistiskt. Om det inte fann någon som kunde ta maten åkte det i “soporna”.

Elin säger att livsmedelsföretag inte vill slänga fin mat, men vägen till sopcontainern är snabbare och enklare än något annat alternativ. Därför uppstår situationer som den med kycklingarna hela tiden.

Men vad händer om man skapar en genväg för maten, så att den slipper åka till sopcontainern och istället får komma till ett företag som vill ha den?

Sensommaren 2016 sade Elin Aronsen Beis upp sig från sitt arbete för att skapa den där genvägen – Foodloopz.

I grunden är Foodloopz en annonseringsportal mellan företag som handlar med mat, dryck eller foder. Ett slags Blocket för företag inom livsmedelsbranschen med den kittlande devisen: All loopad mat är bra mat.

Och nej, tjänsten har inte funnits tidigare

Den vanligaste reaktionen är förvåning, säger Elin. Människor har svårt att tro att tjänsten inte funnits på marknaden tidigare, och det förstår hon eftersom matsvinn inte är något nytt fenomen. Så hon brukar säga som det är. Att det visserligen finns företag och välgörenhetsinitiativ och bra appar som gör mat tillgänglig ut mot konsumenterna från restauranger, caféer och dagligvaruhandeln – B2C. Men ingen som loopar mat B2B.

Hur stort är matsvinnet i Sverige?

Svenska Livsmedelsbutiker slänger runt 125 000 ton ätbar mat per år, enligt en forskningsrapport från SLU (2013). Och det är alltså “bara” dagligvaruhandeln, då har man inte räknat med producenter och grossister, som Foodloopz också riktar sig till.

Det är lätt att höja på ögonbrynen inför resursslöseriet. Konsumenter har förfasats över detta med jämna mellanrum ända sedan 1980-talet då konceptet dumpstring blev ett fenomen i USA. Dumpstring innebär att initiativrika personer plockar upp matvaror och andra konsumtionsvaror för eget bruk ur, bland annat, livsmedelsbutikernas containrar.

Varför är matsvinnet så stort?

Varför har handeln varit så dålig på att omvandla den överblivna maten till mervärde, tror du?

Matsvinn är i grunden en komplicerad fråga med flera delförklaringar. Elin tar upp fem olika faktorer.

  1. Det är lönsammast att sälja matvarornas supermodeller
    “Som handlare tjänst du mest pengar på 1:a klassvaror som kunderna är beredda att betala maxpris för. De flesta vill erbjuda kunderna högsta kvalitet alla dagar i veckan, därför ratar man de varor som inte ser perfekta ut. Dessutom vill man upprätthålla företagets varumärke i alla led.”
  2.  Låga inköpspriser
    “Inköpspriserna pressas nedåt samtidigt som kraven på perfektion kvarstår. Det bidrar till att mat som inte ser helt perfekt ut, som en kantstött pappförpacking eller morot med två ben, får väldigt låga värden. Kanske så låga att arbetstiden för att hantera och eventuell packa om en produkt kostar mer än vad det smakar.”
  3. Slimmade organisationer.
    “Det är ont om tid. Man lägger hellre resurser på att få en pall såld till ursprungspris än att försöka sälja en annan pall till halva priset. Jag tror däremot att man gärna vill få den pallen såld också, om bara tiden räckte till. Få företag vill kasta ätbar mat.”
  4. Bäst-före-datum – utdaterat
     “Livsmedelsreglerna kring Bäst-Före-Datum är problematisk, för att uttrycka det milt. Alla i branschen stirrar sig lätt blind på datummärkningen, även slutkonsumenten, trots att den egentligen bara är en rekommendation. Och är man osäker på lagen kring hantering av ‘andrahandsvaror’ kastar man hellre.”
  5. De välfyllda hyllornas dilemma
    Handlarna vill helst ha välfyllda hyllor. Dessutom varierar efterfrågan på olika varor varierar med säsong. Efter julafton blir det till exempel mycket svårt att göra sig av med julmust, glögg och julskinka.

Bör vi förbjuda livsmedelshandeln att slänga god mat?

Frankrike har förbjudit matbutiker att slänga livsmedel. Är det ett vägval som även Sverige bör göra?

“Alla sätt att minska matsvinn är bra.  Men framförallt tror jag på hållbara lösningar som gör det enkelt, effektivt och affärsmässigt för företag att ta bättre beslut. Mat kastas för att det saknas tjänster som marknaden faktiskt efterfrågar. Jag är också positivt inställd till att stora företag nu måste redovisa sitt matsvinn. Beroende på hur företagsledningen väljer att prioritera kan det få god effekt.”

Foodloopz råder bot på matsvinn hos företag. En b2b-tjänst.

Kan ett företag som foodloopar stärka sitt varumärke?

Elin har inte mött ett enda företag som tycker att matsvinn är ok. Det är varken bra för affärerna eller för planeten och det är definitivt inget man vill skylta med.

Samtidigt märker de på Foodloopz att företag gärna håller en låg profil kring matsvinnet, eftersom de inte kan stå för att de slänger mat. Det går inte i linje med den övriga starka satsning på hållbarhet i form av effektivare logistik och energisnålare kylare etc.

Men trycket ökar. Både från myndigheter och nyfikna konsumenter. Och fler företag inser att man inte kan gömma sig bakom förklaringar som att man tror att det är förbjudet att sälja maten vidare.

“Man måste veta vad skillnaden är på sista förbrukningsdag och bäst-före-datum, till exempel”, säger Elin och förklarar att det bara är efter sista förbrukningsdag som varan måste kastas. Då får den inte ens gå till djurfoder.

“Därför är det bättre att jobba offensivt”, säger Elin.

“Visar man som livsmedelsföretag hur man aktivt gör för att minska matsvinnet kan det definitivt stärka ens varumärke. Det går att använda som en konkurrensfördel, ett sätt att sticka ut från konkurrenterna.”

Och det gäller både företaget som säljer sitt matsvinn och företaget som köper matsvinnet.

Den enes matsvinn den andres matwin

Ett företag som hoppat på foodloopen är cateringfirman Sopköket i Stockholm. De befinner sig på köparsidan i Foodloopz och har byggt sitt varumärke helt på de mervärden som uppstår när mat räddas undan sopcontainern. Det är en verksamhet som är både ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar. Eller vad sägs om följande verksamhetsbeskrivning:

SOPKÖKET tar totalgrepp om svinn i matbranschen, lagar högkvalitativ mat på räddade råvaror och skapar jobb för nyanlända.

Läs gärna mer om deras lönsamma, hållbara och expansiva verksamhet här.

Oavsett om man befinner sig på den säljande eller köpande sidan i foodloopen finns det mervärden att hämta in. Den ene matsvinn blir inte bara den andres win, utan allas. Det är med andra ord på tiden att det idag finns ett redskap som underlättar detta. Eller som Elin Aronsen Beis själv säger:

“Finns det en enkel självklar väg som inte leder till sopcontainern då väljer man den vägen.”♦

Foodloopz råder bot på matsvinn hos företag. En b2b-tjänst.

LinkedIn
Facebook
Instagram
Twitter
Follow by Email
RSS
Google+
https://www.oretopia.blog/2017/01/31/hur-kan-foretag-tjana-pa-matsvinn/